tisdag 20 april 2010

"Jag kan inte flyga, jag är skiträdd!"



Håller smått på att planera semestern.
Först kom familjen överens om att vi skulle göra en bil-semester i år men vid närmre eftertanke så verkade det lite vågligt med tanke på barn nr 3.
Barn nr 3 är en 8-årig pojke som har en förmåga att bli lite illamående i bilen och skulle nog inte ha så mycket ut utav denna sorts semester än.
Tror vi väntar iaf 1 år till med det äventyret.

Därför är vi nu tillbaka i charter-svängen igen.
Jag är flygrädd...jag gråter när planet lyfter och ser framför mig hur vi hamnar i enorma luftgropar och så småningom störtar.

Förra sommaren flög vi till Bulgarien.
På planet ville yngsta sonen envist sitta hos mig, han var då 7 år och detta var hans första flygresa.
 Resten av familjen satt bakom oss och vid min andra sida sitter en okänd man.

Planet började röra på sig, tv-monitorn visade heeeela startbanan framför oss, barnen fnissade av förväntan o maken småsnackar lite med dem helt lugnt (han flyger flera ggr i månaden)
Där sitter jag med en 7-åring som jag håller krampaktigt i handen, starten är ett faktum, vi trycks bak i sätena, tårarna väller upp, ångesten är överväldigande, 7-åringen klappar om mig medans han o maken för en dialog mellan sätena:

(Sonen) - Mamma gråter...
(Maken) -Ja jag vet, det är ingen fara.
(Sonen)  - Mamma,var inte rädd, jag är ju här!
(Jag)  - Mmm..snyft..
(Maken) - Mamma mår snart bättre..
(Sonen) - KOLLA mamma, jag TAPPADE min TAND!

Min son var min hjälte, han distraherade mig totalt :)



Hemresan var oxå lite kul om än ångestframkallande.
Kaptenen meddelade att vi skulle bli lite försenade då vi var tvungna att flyga runt ett kraftigt oväder innan landning.
Denna info missade maken eftersom han pratade med barnen just då.
Jag satt vid fönstret med maken sidan om mig.

(Jag) - Shit vilka blixtar, kolla!
(Maken kollar ut) - Jag ser inget...
(Jag) - Jo kolla hela tiden så ser du!!
(Maken lite nedlåtande) -Men älskling..det är bara lamporna på vingarna du ser!

Jag stirrar på maken med en viss irritation o  säger "Jag ser väl för f-n skillnad på en lampa o blixt!"precis DÅ kommer en JÄTTEBLIXT utanför o maken blev tyst.

Mobbing pågår dock än...


Ha en skön dag!

15 kommentarer:

Luiza sa...

Jag vet inte , det kanske bara är jag som har lite väl mycket hormoner på spel.
Du framkallade tårar hos mig...
Dialogen er på planet till Bulgarien, när sonen märkte att du grät....Buhuuu...Så jäkla gulligt sagt!!! Att att han finns där.....
Underbart!

Tack för ditt stöd hos mig!!!
Det betyder så, så mycket!!
Det känns skönt att ha så många som stöttar.
Jag tror inte vi hade klarat detta utan allt stöd, det känns liksom ensamt, även om vi har varann.

Ha en underbar dag!
Kram/
Luiza

Nyanser av vitt sa...

Hej
Ha ha ursäkta att jag skrattar men det var allt en rolig historia du serverar oss men inte lika roligt med din rädsla förstås. Jag flyger mycket i jobbet så det är tur att jag inte har samma problem. Hoppas du kan slappna av på nästa flygning.
Kram Agneta

Måd - Himla lantligt i My Precious Home sa...

Det blir en mycket roligare flygresa, jag lovar, men inte så roligt sen kanske - och barnen ?? Ja, du får väl lämna nån bra förklaring på ditt mående :o) - säger Måddan som nog är den mest panikslagna i hela världen när jag ska flyga....

Och i år åker vi på SVERIGESEMESTER - Yippie :o)

Stor kram

Måddan

Camilla sa...

Du skriver bara för härligt, så man kan inte låta bli att le framför data skärmen. Jag känner igen det där med att vara skit rädd när jag flyger. Jag får total panik när man ser alla framför som sitter nästran ovanför ditt ansikte...huwa hemska tanke.. Kramar

Kafe sa...

Jag blev också tårögd av berättelsen och kan identifiera mig. Gillar inte att flyga, men under några år flög jag nästan en gång i veckan och då började jag njuta av resorna(!). Men sedan gick det några år igen innan nästa resa och då var jag nervös igen. Men egentligen är det ju ganska kul att flyga! Nu är det nästan säkerhetskontrollen som är jobbigast. Trevlig semester, framöver. ps. Vi bilar...

Lilla Kullan ♥ sa...

Haha...Ja, jag skrattade som bara den nu alltså. Vilken härlig unge. Han tappade tanden i rättan tid.:-) Kram Stina

Emmas utsikt sa...

Nej fy så jobbigt. En kompis till mig måste ta valium, snacka med personalen och sitta vid fönstret när hon flyger.

En kollega tar hellre bilen eller tåget 60 mil än flyger med oss andra när vi är ute och jobbar. Verkar så jobbigt.

Men som tur är varar flygturen bara en bråkdel av själva semestern, men det kanske är en klen tröst.

kram!

sylvia sa...

hei.
ikke lett når en er redd å fly,en helt din sønn.
men nå i disse tider er det like greit å holde seg på landejorda,denne vulkanen altså,
har mannen i kina nå jeg,å håper han kommer hjem til rett tid,
sånt kaos,
ha en fin kveld,
klem fra sylvia

Tigris Predikantan sa...

Då jag också är flygrädd, så enormt, läste jag inte hela din historia (skall flyga i sommar!) men det om din son som tröstade dig! Fint!
:)

pysseltanten sa...

Huuuua mej....ÅSKOVÄDER!!...Fyyy sjutton...
Snällt iaf av sonen att tappa tanden, så att stackars mamma fick annat att tänka på...hihi...
Kraamizar Git

Sjabbig men chic sa...

Men snälla stackars dig! Ta sobril vet jag. Det gör jag för att slippa den värsta rädslan och dessutom så har barnen aldrig märkt att jag är rädd. Sen skadar det ju inte att man blir en halvkul typ. Uffe tycker att det är skitskönt att jag totalt släpper kontrollen och bara gillar läget;)

Kramis Lisa
Jo, just det: det är enda gången jag tar sobril. Så du vet.

Livet på Berget sa...

Gud så lägligt av din son att tappa tanden:). Tur man har barnen, Hilda har fått följa mig till läkaren för att ta spruta. Läkaren sa att håll nu mamma hårt i handen så hon inte svimmar:). Var ju tvungen att skärpa mig:).
Ha de gott!
Kram
/Sara

Nattmia sa...

Fy för att vara flygrädd.. Det är ju inte jag som tur är..
Men sitt bredvid sonen om ni skall flyga i sommar, han verkar bar på att trösta och distrahera :-)

Kram Mia

Mitt Stugliv sa...

HejHej!

Du är så otrolig på att skriva och förmedla diyy budskap. Jag tycker det är en fantastisk historia om din lille son som tar hand om rädda lilla mami, åhhh så härligt. Vet inte om det lugnar dej men det händer fler olycker på marken än i luften. (säger en orädd)

Ha det bäst
KramKram
Lotta

Annbritt Schmützer sa...

Instämmer i alla övriga talares lovord..
Ta en stor whisky nästa gång (bäst om man inte är van att dricka) Ta annars fler*L*
kram annbritt